Efter en bloggpaus e jag nu åter tillbaka på min tron. Oroa er inte mina vänner, frälsaren är tillbaka. Som jag ödmjukt brukar säga: " Det ÄR faktiskt ingen fest utan stekarn".
Och appropå det så river vi av en bromance fest ikväll hos lillebror! Mmm, stekarn likes...
Men nu till ngt viktigt. Folk påverkas av sin omgivning. det är vida känt. Tex, så ni förstår: Är du på ICA blir du huslig. Står du i kassan på systembolaget för länge så blir du misstänksam mot allt. Och besöker du skellefteå så har du troligen inte råd att åka hem till umeå igen.
Men umgås du med mej... Det finns många saker att säga där. Men igår då jag var hemma hos föräldrarna så inser jag att jag påverkar folk till det positiva.
In kommer farsan, ser till att han har allas uppmärksamhet genom att leva om mer än vanligt, och säger sedan "OJ", varpå han kastar en bunt 500 hundringar på bordet.
Det är ju saker som jag gjort flera år nu, så det är inget häpnadsväckande direkt. Men däremot så brukar mamma försöka stå emot detta uppförande. Men nu har hon fallit offer för steket.
Mamma tar vant om penga bunten, lägger dom i rätt ordning, ser ut att räkna dom, men hon gör det inte. Ni förstår, mängden och värdet spelar ingen roll. Man kollar aldrig priset på en vara, man tittar inte på kvitton och man räknar aldrig pengar. Man vet att man har dom så att säga.
Närru mamma, väl mött i översta skiktet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar