Nu har jag avklarat det första mötet med min granne som bor under mej.
Och det regnade som fan, jag höll på att springa ner med lite skit som skulle tillbaka till norrland.
Jag mötte henne och hennes bär-hjälp i trappen. Utväxlade lite artiga komentarer, och nämnde det dåliga vädret. Erbjöd mej sen att hjälpa till med de tyngre sakerna, och gjorde samtidigt ett fis-ljud med skon. Försökte upprepa samma ljud för att visa att jag inte släppt mej, men lyckades inte. Och hade slut på saker å säga varandra,så vi sa adjö och jag tog tre snabba steg upp för den första trappen, precis som om jag nyss flydde från en illa-luktande fjärt.
Pärsk.
Jag kommer kallas för fis-grannen... Jävla Stockholm.
2 kommentarer:
haha, dina fisar i trapphus luktar värre bara för att dom är i ett trapphus, i know. Så jag tycker synd om din granne som har fått möblerna inpregnerade av fiiiis. :P
/A
Det var ingen fis ju! Det var ju min sko!!!
Skicka en kommentar